Jag heter Gunnar By-Skoglund. Är född i början av 60-talet och växte upp i Upplands-Väsby norr om Stockholm, men jag tillbringade också stor del av min uppväxt i Värmland.

Det hela började när jag fick farmors gamla Levingitarr. Jag var 11 år. Det var en magisk känsla att få plocka fram den ur sitt gråa tygfodral. Knäppa på strängarna – upptäcka toner och hitta melodierna. 1974 startade jag och min bästa kompis, Mats Rosén vårt första popband, MG. Det egna komponerandet satte fart. När jag fyllde 15 år och mina föräldrar frågade om jag ville ha en moppe, valde jag en rullbandspelare istället. Då kunde jag sitta där på rummet och göra mina egna sound on soundinspelningar. Spela in mellan kanalerna och lägga på fler o fler olika instrument.  Det brusade visserligen en hel del, men det spelade ingen roll – känslan av själva skapandet var överlägsen det tekniska.  Via lokala band i Upplands- Väsby bildade jag och några vänner på hösten 1983 Suzzies Orkester.  Vi upptäcktes av den legendariske musikproducenten, Anders Burman och fick skivkontakt med Metronome. Sen var liksom allt igång på “riktigt”.                            (läs mer om musikresan under fliken Musik – min historia).

Efter ett fantastiskt spännande 80-tal som artist, låtskrivare och musiker  med turnéer, skivinspelningar och allt som hör till, valde jag i början av 90-talet att sätta mig på andra sidan skrivbordet i den bransch jag nu vuxit in i – musikbranschen. Jag fick jobb hos det gamla anrika skivbolaget och musikförlaget Gazell och började jobba med andra artisters skivproduktioner. En bättre skola är svårt att tänka sig. Legenderna, Dag Häggqvist (förutom Gazell också tidigare en av ägarna av Sonet), samt jazzmusikern, arrangören och orkesterledaren Rune Öfwerman, blev mina läromästare under många år framöver. Här fylldes  mina dagar med  kunskap om själen i den kreativa branschens entreprenörskap. Men jag fick också möjlighet att lära mig förstå jazzmusikens innersta låga och det blev många fina möten med fantastiska artister, musiker och andra kreativa personer under åren hos Gazell.

Jag fortsatte mina fördjupningar i branschen bl a med spännande projekt inom upphovsrättsområdet. Jag reste till London och träffade personer inom det Brittiska Kulturdepartementet som hade utvecklat kurser för grundskolan där man helt enkelt får lära sig vad upphovsrätt är och vad det innebär.

2002 fick jag också uppdrag hos ett konsert och eventproduktions bolag.

Från ett exotiskt och rätt unikt kontorsläge vid Frykens strand i Sunne jobbade jag hos Besterman AB  med att koordinera, arrangera, projekt och turnéleda en mängd olika spännande artister – både svenska och internationella.

2008 blev jag sjuk. Jag hamnade i djupa återkommande depressioner. Resan upp ur dessa och fram till något nytt blev lång – men lärorik. (läs mer under fliken Psykisk ohälsa)

Under lång tid tappade jag också bort mitt eget kreativa skapande. Det hade ju varit lika viktigt som att äta mat för mig. Ett nödvändigt behov. Men även den nyckeln fann jag till slut när jag tvingade mig själv riva runt i min inre sopsäck, och nu har jag äntligen hittat hem. Det känns som att jag klivit in i det hus som länge stått och väntat på sin rätte ägare – och det känns väldigt bra.